Bastukvinnorna

Finns ingen lika bjussig som Peppe som länkade till mig idag. Passar nu på att berätta att min podcast om kroppen och livet släpps 31.8.

Grejen är att det här verkar bli bli väldigt bra, inte på grund av mig, utan tack vare kvinnorna som berättar oerhört öppet om det allra innersta. Via kroppen berättar var och en om sådant som definierat eller åtminstone påverkat dem så här långt. Jag måste säga att jag nog blivit snäppet friare i både tanke och kropp efter att ha lyssnat på alla dessa kvinnor. Jag kallar dem för mina bastukvinnor eftersom jag badat bastu med alla.

Jag har också känt ett så starkt systerskap under processen, att andra kvinnors styrka också är min – och tvärtom, hoppas jag.

Vi editerar ännu några dagar på mina kvinnor, sedan börjar det snart vara dags för nya serier och dokumentärer.


Photo by DIΞGO F. C∆RRIÓN on Unsplash

Min första seriösa idé är att följa med en organdonation/transplantation. I Finland är vi ungefär världssämst på att donera och jag skulle vilja att vi fick upp ögonen för detta.

Utmaningen för mig är att hitta en person som behöver en ny njure eller lever och som också orkar och vill prata om det. Skulle vilja följa med hela processen och hoppas få vara med när personen får ett nytt organ.

En annan grej jag funderar på är sol- och vårare. Det finns så mycket skam kring att ha blivit lurad av en golddigger eller annan skurk. Skulle vilja höra den lurades sida och den som lurade (som antagligen inte alls tyckt att hen gjort något fel alls.)

Vad har ni för känslor kring dessa funderingar? Skulle ni lyssna? Eller har ni bättre tips? Det enda riktigt viktiga för mig är att ingen känner sig exploaterad. Att jag inte utnyttjar någon bara för att få ett bra program, hellre är jag då utan program.

Men ja, alla tankar och tips är guld värda för mig.

6 svar på ”Bastukvinnorna”

  1. Ser också fram emot dina bastukvinnor! Finns mycket man inte talar högt om tex.med vänninor eller arbetskompisar. Dethär med kroppshår bla. Mina armar är väldigt håriga har inte alltid varit det. Nu till sommaren rakar jag armarna. Till sommaren rakar många bort allt hår under armarna och benen. Att raka könshåret har jag aldrig gjort inte när jag inte var singel heller. Förstår inte varför man ska göra det. Att ha håriga armar där går tydligen gränsen för mej när det gäller oönskad hårväxt. Men varför och för vem ”ska” vi kvinnor raka oss? Tycker mina håriga armar är fula.
    En sak man inte talar om när det gäller att vara singel är när man är singel och saknar sex. Skulle inte tala öppet om det. I vårt samhälle känns det som ”alla” har sex hela tiden. Saknar nästan mera än sex är närheten till en annan människa. En puss en kram och att någon frågar hur dagen har varit. Ofrivillig ensamhet. Är jobbigt att vara ensam ofrivilligt en längre tid. Skulle vara intressant om någon som inte tycker om att vara singel pratar om man upplever det.

    1. Ansan du skulla ha passat SÅ bra som en av kvinnorna!!! Till all tur kommer allt det du skriver om nu att komma upp i de olika avsnitten. Just dom där sakerna har vi pratat om!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *