Irusu

Idag fick jag höra om Irusu. Ett japanskt ord som beskriver situationen då man låtsas att man inte är hemma, fastän man är det och helt enkelt vill fortsätta att vara det – ensam hemma.

Världens bästa ord, när jag var yngre låtsades jag ofta att jag inte var hemma fastän jag var det. Jag har minnen av ynglingar som under långa nätter pressar in dikter och rosor i mitt brevinkast medan de gråtande ropar mitt namn.

Minns också halvbekanta som misstänkt ropar in genom brevinkastet att Anne är du där? (Detta oftast dagtid, varför gav jag dem min adress? Kunde det kanske ha räckt med telefonnummer?)

Numera känner mina vänner mig så väl att det är få som skulle få för sig att jag gillar överraskningsbesök. Och skulle någon få för sig det skulle jag nog har ryggrad att förklara att jag inte uppskattar det så väldigt mycket.

Finns det någon annan som erkänner att den låtsats att inte vara hemma fastän den varit det? Eller släktingen som är att man i hemlighet blir lättad när en vän ställer in en träff. (Det kan vara ungefär ens bästa vän, men man blir ändå lite glad över att få en ledig stund.) Anyone?

Ensam hemma.
Photo by Mike Petrucci on Unsplash

8 svar på ”Irusu”

  1. Absolut, håller helt med! Planer är kiva i teorin men sen då de ska förverkligas tar det alltid lite emot och man skulle helst stanna hemma.

    1. Jo! Fast sen när man for så var det ju ändå bra, konstaterar man efteråt. 🙂 Alltså åtminstone de gånger man träffat en riktig vän!

  2. Jag har en dröm. Jag skulle berätta åt alla att jag är på resa. Långt borta. Jobbet, familjen, vännerna, alla. Sen skulle jag stanna hemma och göra allt jag har ogjort. Städa badrummet. Se hundra youtubevideor i sträck. Äta chips. Sortera mina bestick.

  3. Då jag bodde ensam före sekelskiftet hände det absolut! Något mindre bra med att bo ensam är att alltid vara ansvarig för att öppna, konversera och eventuellt be någon stiga på. Sådant som man (jag) egentligen inte är kapabel till vissa dagar.

    Nu kan jag alltid låtsas sova, så får någon bättre lämpad öppna och konversera. 😊

  4. Här på landet låser vi ytterdörrarna bara till natten. Men förra veckan när jag tog en välförtjänt tretimmars tupplur på soffan, så vaknade jag av att svägerskan stod bredvid mej och sa ”Mojn!”. Usch så oartigt av henne. Härefter låser jag dörren.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *